Trender

Förstasidan

Vad är vi?

Deltagare

Arbetsmodeller

Trender

Variabler

Scenarion

Länkar

 

 

Snart har vi kanske ett eget altare i hemmen?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Religionen som kultur

Svenska kyrkan har länge oroats över att färre och färre kommer till gudstjänsterna. Frågan är hur man ska vända den nedåtgående utvecklingen. Ett sätt är nya grepp och där spelar kulturell verksamhet allt större roll. Ett besök i kyrkan ska kunna ge en lika stor kulturell kick som ett besök på en konsert, teatern eller konstmuseet.

Idag är det inte ovanligt att artister eller poeter uppträder i en kyrka. Visserligen finns det fortfarande de som tycker att det är närmast hädelse att i Guds hus höra Lill Lindfors sjunga "Du är den enda", men för de unga är det hur naturligt som helst. Frågan är om inte en stor del av attitydförändringen är Carolas förtjänst. I och med hennes melodifestivalsvinst i början av 80-talet blev det accepterat att kombinera populärmusik och tro. (I USA började samma utveckling långt tidigare i och med gospelmusikens framväxt).

Religionens närmande till kulturen hänger nära samman med en annan utveckling, nämligen religionens gradvisa övergång till andlighet. I det moderna samhället med dess snabba förändringar upplevs religionen lätt som något föråldrat. Ungdomar orkar inte lyssna på långa predikningar om saker som hände för två tusen år sedan, de vill förstå livet här och nu. Den religion som förmår att appellera till ungdomarnas intresse har störst chans att växa. Men då måste den säljas i ny förpackning och resultatet blir lätt nyandlighet med New Age som främsta representant.

För att inte tappa allt för många anhängare till de nyandliga rörelserna ser sig även de etablerade kyrkorna tvungna att tona ned det religiösa för att istället lyfta fram det andliga. Man pratar om andliga upplevelser istället för religiösa uppenbarelser och om föredömen istället för helgon. När Jesus blir mer människa och mindre Gud så blir hans ord och gärningar mer förståeliga för dagens sökare. Allt blir mer lättbegripligt och är det något dagens människa vill så är det just att förstå. Förstå sammanhang, förstå sig själv och förstå andra. I denna längtan efter att förstå så blir utbildning och samtal allt viktigare, men även företeelser som utlandsresor och besök i buddhistiska tempel. Eller som man säger i den nyandliga TV-serien Arkiv X: "The truth is out there" (Sanningen finns där ute någonstans). Det gäller bara att leta reda på den för egen hand.

Ett sätt att underlätta för sökarna att hitta Sanningen (det vill säga Gud) är att locka dem till kyrkorna. Om ungdomar nu är så fascinerade av balinesisk dans så är det kanske bättre att låta balinesiska dansare uppträda i Svenska kyrkan än att ungdomarna lockas resa till Bali och blir buddhister?

Parallellt med att världsliga aktiviteter flyttar in i kyrkorummet så flyttar även andliga aktiviteter in i världsliga rum. I Stockholm har både Globen och Stadshuset använts för religiösa ändamål. I november 1998 anordnades en sufi-vecka med "föredrag och virvlande dervischer" på Södra teatern. På teaterchefen och mystikern Ozan Sunars initiativ blandades poesi, dans och religion i en publikfriande tillställning.

Enligt en intervju i Svenska Dagbladet så säger Sunar att mystiken är en motpol mot fundamentalismen i de tre monoteistiska religionerna kristendom, judendom och islam. Mystikern söker istället efter "upplevelsen av Gud utan mellanhänder". För Sunar är det i "människors handlingar som Gud skapas. I mötet mellan oss och världen finns han". Gud är alltså ett medium snarare än ett väsen och inte bara ett medium utan ett massmedium. Något som poängteras av Sunar i intervjun: "förresten tror jag inte att Guds vilja är att vi skall späka oss och lida. Han vill att vi ska roa oss". Gud är i denna mystiska världsbild Underhållaren och Trollkarlen istället för Domaren och Uppfostraren.
Gud är numera underhållning och underhållning är numera Gud...

Nästa sida
Topp