Förstasidan
Vad är vi?
Deltagare
Arbetsmodeller
Trender
Variabler
Scenarion
Länkar
Individuellt liv - globala kontakter
4. Martin - en typisk världsmedborgare
...klick... "oroligheterna i Burma fortsätter. Grundvattennivån fortsätter sjunka och saltvatten har börjat sippra in allt kraftigare. Sötvattentillförseln från Nepal har blivit stoppad av ge-rillan och det verkar som om konflikten trappats upp ytterligare."
- Usch, vilket uppvaknande, tänker Martin. Är klockan redan 5.00! Hur kan natten gå så fort?????
"det svenska vattenbiståndsprojektet har ännu en gång satt in stora resurser för att försöka hjälpa befolkningen att få rent vatten. Tidigare försök har tyvärr misslyckats bl a på grund av dålig utbildning i underhåll. En transport av hela vattenreningsapparater försvann vid gränsen mellan Indien och Bangladesh, man befarar att sk vattenpirater ligger bakom försvinnandet. Apparaterna antas ha används till att tillverka vatten för vidare försäljning till ockerpriser"..klick..
Nedstämd av nyheterna stänger Martin av vägg-TV:n och stiger ur sängen, redo för att sätta fingrarna och huvudet i arbete. Han vet att när han väl kommit upp är detta den bästa tiden för honom att arbeta.
Det är nog dags att se till att mulltoan töms snart, tänker Martin och trycker på knappen för tömning. Han kommer att tänka på hur hans mamma reagerade när han berättade att de fått mulltoaletter i huset. Hon berättade hur illa de luktade och hur äckliga de kunde se ut. Det är litet svårt att tänka sig nu. Toaletten ser inte äckligare ut än en vanlig separeringstoalett, och inte luktar den värre heller, den låter i och för sig ganska mycket när den töms. Även här skall urin och avföring, eller fekalier som installatören kallade det, separeras. De två käcka hålen tar hand om detta.
Martin står och tänker i duschen och hinner knappt skölja av sig tvålen innan den förprogrammerade duschen stängs av. Hoppsan, där var min duschranson för idag, tänker han och går ut i rummet och känner den härliga doften av nybryggt kaffe. Kaffebryggaren sätts automatiskt på när vägg-TV:n går igång på morgonen.
Efter en kopp kaffe och litet frukost ställer sig Martin framför stafflit, ställer upp en ny duk och tar fram akrylfärgerna. Ur en låda på skrivbordet tar han fram bilderna han skall måla av, bilder av olyckorna i kärnkraftverken i bl a Tjernobyl och Barsebäck. Det är ett både intressant och hemskt jobb han fått. Han skall komplettera de målningar som kärnkraftsmuseet redan har på väggarna för att visa riskerna och katastroferna under 1900-talets senare del. Det är mycket viktigt för Martin att dessa hemska olyckor visas upp som en varning inför framtiden. Allt ska vara klart om tre månader så det känns som om han ligger litet efter i tid. Det är väl bara att ligga i
Martin börjar dra de första grå penseldragen och känner hur inspirationen kommer tillbaka; härligt, äntligen. Han följer bildens uppbyggnad även på bildskärmen. Det datorstyrda stafflit han köpte för två år sedan har verkligen visat sig vara användbart. Det är tyvärr inte speciellt många som är intresserade av att köpa konst på textilduk numera, nu när de datoriserade glasväggarna börjar bli allt vanligare i var mans hem, men Martin fortsätter att ha en textilkopia samtidigt som han gör en dataversion. Många av hans textilmålningar hänger i filosofikafét, andra i speciella gallerier och självklart hemma hos honom själv och hos vänner.
Martin har haft tur, sedan förra året har han ett kontrakt med en känd konsthandlare i centrum som säljer Martins målningar på CD-rom. Detta inbringar lite extrapengar varje månad. Martin har dessutom gjort sig ett namn på att vara en av de första konstnärerna som börjat med handmålade, elektroniska målningar, som dessutom är åtkomliga på CD för en rimlig summa.
Nä, nu börjar det nog bli dags att gå ned till kafét. Martin och Anders driver ett filosofikafé i närheten och idag är det Anders tur att öppna kafét. Martin har lovat att komma ned innan lunch. Han häller upp vatten i ett glas för att göra rent penslarna i och häller det gråfärgade vattnet i hon och trycker, för säkerhetsskull, på knappen för att vattnet skall gå till behållaren som skall till kommunens reningsverk. Vanligt disk- dusch- och tvättvatten går ned i kvarterets vattenreningsverk och ut i dammen ovanför huset, dammens vatten används därefter till disk- dusch- och tvätt igen. Dricksvatten tas från en egen kran, detta vatten är något dyrare. De betalar dock inte för det övriga vattnet längre, sedan avbetalningarna på reningsverket äntligen är gjorda, vilket tog 4 år.
På vägen ut går Martin förbi återvinningshuset för att ställa in det bord han inte har använd-ning för längre, sedan han fått ärva ett av sin mormor. Han passar även på att se till kompos-ten och reningsverket. Är det något som är fel på reningsverket mailar de bara till en reparatör som kommer inom ett par timmar. - Skönt, allt ser ut att vara i sin ordning. I återvinningshuset ställer de saker, möbler, kläder etc som någon annan kan tänkas ha användning av. I förra veckan hade någon lagt ner ett stort tygstycke som Martin spänt upp på träramar, vilket gav honom 5 st dukar att måla på.
Han går in bakvägen till kafét för att kunna fylla upp förrådet innan lunchrusningen. Jo, visst behöver han fylla på. Anders är litet slarvig när det gäller att fylla på grönsakerna men Martin gissar att det bara är av ren lathet. Martin tar på sig handskarna och går upp på taket och plockar tomater, sallad, paprika, squash och gurka från växthuset, som de delar med en restau-rang och tre familjer. Innan han stänger dörren vattnar han och lägger på litet extra kompost runt växthuset för att det skall hålla värmen bättre. Det är alltid svårare att hålla igång växthu-set under de kalla månaderna. Men, förutom att grönsakerna är billiga och rena och att de slipper gå iväg och handla, får de dessutom bidrag från staten för att de komposterar det mesta av kaféts sopor.
Detta bidrag har ledde i början till att många hushåll började kompostera på egen hand, vilket i sin tur ledde till att många gårdar och trädgårdar förvandlades till stora berg av illaluktande komposter. Kommunens kompost krympte avsevärt, men nu har man börjat komma till rätta med problemet. Kommunen hämtar delar av det komposterbara avfallet och de flesta har i mindre skala börjat odla frukt, grönsaker eller växter i sina trädgårdar igen.
Det finns gårdar i vilka man kan köpa in sig/investera. Det innebär att du betalar en viss summa pengar till gården och kan, när grödan växt upp, köpa billiga, rena grönsaker. Det finns även möjligheter att hjälpa till på gården, i gengäld minskar investeringskostnaden. Om du dessutom bidrar med lite kompost etc kan det bli ännu billigare.
Martin och Anders funderar över om de skall investera i en gård också, kanske. Affärerna har gått bra och det hade varit bra att få in lite fler olika grönsaker till kafét. De strävar efter att vara så självförsörjande som möjligt. Kött serverar de inte speciellt ofta, bara när det finns tillgång till BRA-märkt kött, dvs kött från djur som ätit obesprutat foder, levt så mycket som möjligt utomhus och blivit slaktade helt miljövänligt. Om de investerar i en gård kan det finnas möjligheter att få ägg, höns, kycklingar och kanske t o m nötkött.
När Martin kommer in i kafét har de första lunchgästerna redan dykt upp. Anders springer runt i köket som en skottspole, men det ser faktiskt ut att flyta på ganska bra. Martin börjar genast hjälpa till i serveringen och en timma senare är rusningen över och Anders måste gå. Han undervisar i miljökunskap och kretsloppsbyar på onsdags- och fredagseftermiddagarna.
Anders cyklar iväg till skolan och Martin stannar kvar och börjar diska. Han skall ha öppet sent i kväll. En känd engelsk filosof skall föreläsa på kafét i kväll och kommer troligtvis att dra en hel del folk. Hoppas Anders kan komma iväg i tid, annars blir han nog tvungen att ringa uthyrningspoolen, igen.
Anders cyklar mot skolan. Idag skall han undervisa en klass thailändska utbytesstudenter. Han kommer att hålla det mesta av föredraget på engelska, men kommer förmodligen även ha an-vändning av sina kunskaper i thailändska. Det skall i alla fall bli roligt att använda språket igen, det måste ha varit 4 år sedan sist.
Det blir allt vanligare med utbytesstudenter, i stort sett 45% av världens ungdomar mellan 15 och 25 år har idag varit utbytesstudent. Systemet är mycket smidigare och billigare idag.