FörstasidanVad är vi?DeltagareArbetsmodellerTrenderVariablerScenarionLänkar
|
1. Vi får en global temperaturhöjning. 2. Skogsarealerna krymper. Från 1950 till 1997 tredubblades användningen av trävaror. 3. Vi får mer globala katastrofväder. Ändringar i atmosfärens globala cirkulation troliga då den ökade temperaturen fördelas ojämnt. Uppvärmningen blir betydligt kraftigare på högre höjder och temperatur skillnaden mellan höga och låga breddgrader minskar. Då temperaturskillnaden är drivkraften för vårt väder idag väntar vi stora följder för nederbördens frekvens och fördelningpåjorden. 4. Globala miljökatastrofstyrkor med FN som samordnare i samarbete med militär. 5. Vi får nya sjukdomar. 6. Försäkringspremier höjs. 7. Det skapas nya gränser. 8. Gränsbevakningen ökar. 9. Ökad migration. 10. Kärnkraftsavfallskonflikt. Ingen nation eller region vill ta hand om "soporna7. 11. Avfallskonflikt. 12. Hårdare miljökrav på att allt material skall vara återanvändningsbart lokalt. 13. Havsvattennivån höjs. På Arktis, Antarktis och Grönlands har fast, fruset vatten i form av snö och is smält och denna dramatiskt ökade avsmältning bidrar till att höja havsvatten nivån, vilken också ökar genom att havsvattnet utvidgar sig när det blir varmare. (Koldioxidens löslighet i havsvattnet minskar vid ökade temperatur och halten av koldioxid i atmosfären ökar.) 14. Korallreven dör. 15. Fiskevatten kollapsar. 16. Försurningen ökar. 17. Bilar - hårdare miljökrav. Hybridbilar högre milj öskatt på fossila drivmedel. 18. Kollektivtrafiken utvecklas. 19. Transporter blir mer samordnade. 20. Rökning - hårdare restriktioner. 21. Gifter i dagligvaror uppmärksammas. 22. Vi får fler gräsrotsrörelser - nya marknadskrafter. Nya samarbetsformer mellan dessa och andra organisationer. Idag samarbetar dessa med FN och de är en motkraft mot de multmationella företagen som ex. menar att man köpa sig lyckan genom "onödiga produkter Alla dessa rörelser växer sig starkare och de komplexa sambanden som vår miljö består tydliggörs. Individens och ansvar och förmåga att påverka sin miljö stärks. 23. Företagen blir mer miljömedvetna. För att behålla kunder. 24. Ökad medvetenhet om jordbrukets gifter. 25. Ekologiska varor blir mer efterfrågade. 26. Vi får brist på odlingsbar mark globalt. 27. Livsmedelsbrist drabbar u - länder. 28. Vi kommer att vara mer rädda om våra odlingsbara ytor. 29. Vi får brist på metaller globalt. 30. Vi får brist på rent vatten globalt. 31. Konflikter omrent vatten globalt och lokalt. 32. Växter och djurarter dör ut. 33. Miljöskyddsavgift tillämpas. 34. Miljöteknik utvecklas. a. Utvinning och processteknik, som reducerar utsläpp av skadliga restprodukter. b. Livscykelbaserad produktutveckling. c. Åtgärder mot skadliga utsläpp till luft, vatten och mark samt hantering av fast avfall genom rening, efterbehandling eller återvinning d. Registrering av effekter av aktiviteter skadliga för den yttre miljön med hjälp av miljömätteknik och andra metoder för analys av miljökonsekvenser. 35. Vi kommer att skapa konsekvensutredningar där begreppet miljöskuld ingår. Miljöskuld, kostnaden för att återställa det som bedöms som reparerbara miljöskador som vi lämnat efter oss. Begreppet lanserades av Arne Jernelöv i en rapport från miljövårdsberedningen. 36. Försiktighetsprincipen råder. 37. Miljömedvetenheten ökar globalt och lokalt. 39. Miljösamarbetet fortskrider globalt med förankring i det lokala såsom t.ex. Agenda 21. |