Jorden domineras mer och mer av städerna. | Urbanisering Industrialismen var knuten till råvaror och därmed territorium. Idag sjunker territoriets värde och därmed ökar människors värde i och med att kunskapsresurserna blir allt viktigare. Storstäderna växer fram som fixpunkter och blir knutpunkter i det lokala nätverket. Stadsregioner som klarar att lägga förhållandena tillrätta för kunskapsarbetarna - bl.a. social stabilitet, Hög nivå på kulturutbudet, hög kompetens på forsknings och utbildningsinstitutionerna är attraktiva och drar till sig kunskapsarbetare. Nationalstaten med sin centraladministration stängde gränserna och gjorde städerna beroende av centrum. När nationsgränserna blev murar försvann städernas öppenhet gentemot omvärlden och de blev avhängiga nationalstatens prioriteringar. Regionaliseringsprocessen i Europa innebär inget annat än att städerna åter öppnar sig mot omvärlden och för sin egen utrikespoletik. Globaliseringen har skapat en världsomspännande marknad där människor och kapital flyter fritt. Det håller på att bildas en klasskillnad mellan de städer som klarar av att verka i världsomfattande skala och de som inte klarar av det. De städer som lyckas dra till sig kunskapsarbetare och kapital. De globala städernas teknopolstratergi speglar det grekiska ordet technes dubbla betydelse, både teknik och konst. De ger upp den traditionella industrin till förmån för företag med hög kompetens och satsar på konst/kultur. En kunskapsarbetare flyttar endast dit där det finns både intressanta arbetsuppgifter och kulturellt stimulerande omgivningar. Kultur är inte längre något som bara överkänsliga poeter och frustrerade tanter sysslar med utan är en integrerad del av en stads utvecklingsstrategi. Ovanstående enligt Erling Fossen. Nu känns det betryggande att kommunstyrelsens ordförande Göran Johansson lyfter fram kopplingen mellan kultur och naturvetenskap/vetenskap. Vetenskapscentrum och världskulturmuseet. Att vi sedan flera år profilerat oss som evenemangsstad är också bra. I den nu rådande urbaniseringstrenden skulle det inte känts alltför uppmuntrande att bo i Åmål. Vi här i Göteborg kan ju som andra lite större städer öka samarbetet med exempelvis nordens andrastäder vilket redan görs. Den övriga regionen behöver vi egentligen inte bry oss om. Urbaniseringen är ett hot mot regionen där områden i periferin blir mindre intressanta. Vi ser nu att storstäderna i Sverige växer med mer än 100 000 invånare , medan skogslänen förlorat 25 000. En ny liten trend är att flyttströmmarna inte enbart går från småstäder till storstäder, utan också från småstäder till den rena glesbygden. Det senare är inget hot mot urbaniseringen, den skulle snarare stärka den då vi skulle kunna få skogsarbetare och bönder att leva i rena glesbygden.
Topp |