| Personalomsättning inom äldrevården Det är känt sedan tidigare att den ekonomiska krisen med sina sparbeting har drabbat den offentliga sektorn hårt. Särskilt hårt har sjukvården drabbats, i synnerhet äldrevården. Man har under tio års tid kunnat följas debatten i media om bristen på medel för att klara uppsatta mål för verksamheten. Vi har studerat en undersökning från psykologiska Institutionen gjord 1994 på Svalebo Sjukhem i Majorna.
"Resultaten visar bland annat att samtliga personsalgrupper upplever en tillfredsställande arbetsgemenskap, men samtidigt en otillfredsställande psykisk arbetsbelastning."
Nedskärningarna i äldre vården har i hög grad drabbat avdelningspersonalen, vilken i olika omfattning har fått finna sig i krympande resurser i form av nedskurna arbetsstyrkor, utökade arbetsuppgifter, pressade tidsschemata, fler patienter per arbetslag, m.m.
"Att dag efter dag känna att man inte kan hjälpa sina patienter på det sätt man helst skulle vilja, och dessutom veta att budgeten inte får överskridas, måste i hög grad bidraga till en icke tillfredsställande psykossocial miljö."
Undersökningen från Svalebo slår fast att försämringarna känns mer ju längre ner man kommer i hierarkin. Så visar det sig att "samtliga värden förutom arbetsgemenskap ligger lägre än sjukhemmets totala medelvärde för" vård-o ekonoibiträden.
"Att vårda svårt sjuka människor är psykiskt påfrestande.Tiden räcker inte alltid till att leva upp till Hälso- o Sjukvårdslagens och Socialtjänstlagens intentioner att ge god vårdkvalitet, meningsfull sysselsättning och tillgodose behovet av trygghet."
Vi har iakttagit trenden bland personalstyrkorna inom äldrevården att slutligen ge upp inför omöjliga arbetsbördor genom att byta arbete. Det är anmärkningsvärt att personalen på avdelningarna har stannat så troget vid sina uppgifter, så länge, eftersom man vid en enkel genomgång av deras arbetsvillkor finner väldigt stora försämringar de senaste åren.
"Personalen blir ofta påmind om det kärva ekonomiska läget, det blir en balansgång mellan deras egna intentioner, politikernas beslut och den lagtext man är tvungen att arbeta efter."
Avdelningspersonalen på dessa enheter är dock känd för trogen tjänst och det kan ha påverkat den fördröjda flykt som nu är i ökande. Förklaringen finns förmodligen också att finna i det faktum att "man upplever en hög arbetsgemenskap" och att detta kompenserar för en försämrad arbetssituation i övrigt. Vad vi ser idag- 5 år efter denna studie - är dock en ökad uppgivenhet inför arbetsuppgifterna och en resignation inför framtiden. "Vården är tung och slitsam. Liftar och andra hjälpmedel används inte på nätterna
eftersom de stör de patienter som sover." 4/10-95 GP De nya privata enheter som har startats de senaste åren har också lockat en del personal från traditionella vårdenheter. Dock vill vi inte uttala oss om den omfattning med vilket det har skett. Likaså har en utflyttning av kompetens skett till Norge, där man idag satsar stort inom vården och därför oblygt lockar yrkeskunnig avdelningspersonal till sina enheter. Arbetsvillkoren för dessa emigranter är avsevärt bättre i Norge, både ekonomiskt och vad gäller arbetssituationen. Ej heller där känner vi till några exaktare siffror, utan nöjer oss med att konstatera att så är fallet. " På två år har personalstyrkan minskat med 36 anställda på Svalebo, samtidigt som patienterna blivit äldre och svårare att vårda/.../Det värsta är att man inte kan leva på sin lön", säger Agneta Sandberg, nattarbetande sjukvårdsbiträde på Svalebo sjukhem, till GP" 4/10-94
Undersökningen slår fast att:
"...om målen för verksamheten vid Svalebos sjukhem skall kunna uppnås, och för att undanröja hot mot personalens fysiska och psykiska hälsa, är det nödvändigt för ledningen att uppmärksamma den psykiska arbetsbelastningen."
Tyvärr har man från ansvarig håll inte lyssnat. Och följderna av det är den litania vi fått följa i TV och press de senaste månaderna - En besvärande ström av rapporter om vanskötsel och personalflykt. "Den dag arbetslösheten minskar och det finns andra jobb att få, då stannar inte den lågavlönade personal om nu kämpar inom åldringsvården..."( Vad händer då????) Arne Lundin, anhörigföreningens ordförande 5/11-97 GP Synen på äldrevården på väg att förändras bland avdelningspersonalen och också bland svenskar i allmänhet. Det är en ny attityd under uppsegling. En attityd som vänder upp-och-ner på frågan om vem som ska bära det yttersta ansvaret för våra gamlingar i framtiden.
Nästa sida
Topp |