Förstasidan
Vad är vi?
Deltagare
Arbetsmodeller
Trender
Variabler
Scenarion
Länkar
Tillbaka igen efter 10 år i Kina. Staden är grön, det är helt otroligt vilken förändring som skett. Visserligen har jag under min vistelse i Kina fått återkommande brev från mina vänner som berättat om vad som hänt.
Ellen berättade att hennes dotter ville utbilda sig till trädgårdsformare. Detta var en ny tvärvetenskaplig utbildning där det bl.a ingick socologi, biologi, samhällsvetenskap.
Ansökningen utformades som en intresseanmälan där man genom skrift på papper, som en videopresentation eller genom en trädgårdsinstallation visade sitt intresse. På utbildningen gjordes ett urval av de mest motiverade/ kompetenta personerna som kallades till en veckas prövning av lämplighet. Viktigt var att man ägde förmågan att lyssna på andra människor, ett färg och form tänkande, förmågan att kunna tänka praktiskt och att kunna tillämpa detta kreativt och konkret.
Skolgårdarna är idag utformade för rörelse. Det är helt otroligt att se hur de har förändrats. Nu finns det vattenskulpturer med vatten i rörelse, grusplaner att spela boll och att hoppa rep på osv. På vissa skolor har man fortfarande kvar asfalten, och förslaget att ta bort den möttes av massiv kritik från bl.a rollerblades åkare.
Vi ser också träd som naturliga klätterställningar, gräsytor, den naturliga biologiska miljön stimulerar barnens alla sinnen med hjälp av färg, form, doft och synintryck, allt för att utveckla deras kreativitet och tillgodose deras rörelsebehov. Små odlingslotter finns också på de flesta skolgårdar, barnen ser helheten, får ett omvårdade perspektiv, ett kretslopptänkande redan i tidiga år.
Man är nu från handledares (lärares) sida mycket medveten om att barnen måste känna en tillit och trygghet i sig själva, i gruppen, och i hela skolmiljön. Handledarna ser också vikten i att barnen får utlopp för sin rörelseenergi för att kunna arbeta koncentrerat i skolan. Rörelsen integreras även i skolarbetet. Gamla tidens vaktmästare har kommit tillbaka, idag i form av en person som känner alla elever och lärare och som arbetar mycket integrerat med dessa. Den kompetens som efterfrågas hos vaktmästarna är ett praktiskt handlag, att kunna gipa in varhelst det behövs, kännedom om pedagogik, trädgårdsodling, ett visst hantverkskännande och datakunskap. Det är också vanligt att vaktmästarna arbetar i team, då inte alla i gruppen behöver denna breda kompetens. Det är vaktmästarteamets ansvar att öppna skolan på morgonen. I många skolor finns flextid. De flesta skolor har lagt icke lärarledd undervisning de första timmarna. Skolplikten finns fortfarande kvar och man kräver att barnen skall vara i skolan ett visst antal timmar i månaden. De av regionen uppsatta målen skall också uppnås. Det flexibla synsättet och barnens egna initiativ uppmuntras.
Filosofisamtalen kompleterar den gamla tidens kuratorer/ skolpsykologer. Detta är något som sker även hos barn i tidig ålder. Det är viktigt att alla handledare och elever har kännedom om sin speciella inlärningsmetod. Varje handledare ansvarar tillsammans med en kollega för en grupp om 20 barn. De ser till att deras speciella inlärningsmetoder tillgodoses och man har en regelbunden uppföljning med föräldrar och barn om hur väl de uppnår sina mål. Målen är uppställda för gruppen. Planering om framtiden, uppföljning, konsekvens är något man fokuserar på.
Vad det gäller skolans inre miljö och förmågan att fånga barnens intresse prövar man idag olika konstellationer och arbetsmetoder i klasser för individer med likartade inlärningsprofiler. Skolan är fylld av färg. Skolornas matsalar finns kvar, här ser vi också ett samarbete mellan elever och personal. Bla. planerar de gemensamt måltiderna som har blivit säsongsbetonade. Maträtter med rotfrukter på hösten t.ex. En del skolor samarbetar ockå med ekologiska jordbruk i regionen. De har ett ömsesidigt kontrakt med det kollektiva jordbruket. Skolan har i samarbete med andra av jordbrukets konsumenter en garantiförsäkring som t.ex. vid missväxt garanterar bonden dennes inkomst.
På jordbruket är eleverna också är med och arbetar praktiskt. Bönderna kommer också till skolan, berättar och visar praktiskt hur de skall arbeta med sina, i anslutning till skolan lokaliserade odlingslotter. En del elever har någon på jordbrukskollektivet som sin personliga mentor. Det har under en försöksperiod visat sig mycket positivt. Idag finns mentorer knutna till i stort sätt alla skolelever. Dessa kan ha mycket skilda yrken och en del är arbetsfria. Utbytet mellan skola och samhället runt omkring har i mycket ökat och förbättrats.
Ny arkitektur inom bostäder och offentliga lokaler är mer konstnärligt utformade med flera funktioner och avancerad teknik där allt är återvinningsbart och energibehovet till stor del tillgodoses genom alternativ energi. Nya samarbetstillfällen mellan t.ex. ljusdesigner, färgsättare, arkitekter, tekniker. Man söker team / samarbetare då bostäder med kollektiva växthus, offentliga lokaler, parker skall anläggas. Att planera in en aktiv gemensamhetspunkt i bostader har ökat samarbetet och utbytet mellan grannar.
Det har skapats allmäna trädgårdar med växthus och glashus för samvaro och kontemplation, som också är öppna vintertid då vi där även kan få ljusterapi. Dessa glashus är uppbyggda med olika viloplatser, uthuggna i sten , i trä, i natursten. osv. Hantverket har idag återigen uppvärderats och efterfrågas allt mer.
För våra offentliga trädgårdar efterfrågas också denna kompetens. Här premierar man mycket att folk har en stor förmåga att engagera andra då trädgårdarna är träffpunkter för många växtintresserade och trädgårdsmästaren roll är bla. att visa alla intresserade hur man kan arbeta.
Frukträd ser vi också i dessa trädgårdar.
De exklusiva trädgårdarna som är sponsrade av företag har också vuxit. Det är ett sätt för företagen att marknadsföra sig och att visa sin förankring i staden. Detta ser vi också hos fastighetsägarna som har ett intresse av att närmiljön kring fastigheterna blir grön.
Vattnet har blivit viktigare. En gammal form av bostäder har kommit hit. Pråmar utformas i dag som bostäder, cafeér och trädgårdar som är sammankopplade med varandra genom broar. Det har uppstått en ny livsstil där familjer / kollektiv bor på sina båtar/pråmar. Ett för oss i Sverige nytt arbete som pråm - husbåtbyggare har skapats.
Biltrafik har i mesta möjliga mån gömts undan från city. Inga fordon får längre köra på fosilt bränsle i city. Efter en lång debatt har man tagit beslut om att låta kollektivtrafiken vara kostnadsfri för besökande.
Torgen har återtagit sin plats från biltrafiken. Vi ser idag torgens betydelse som en naturlig mötesplats för den levande staden. Med återkommande marknader, ett speakers corner och en permanent scen där den som vill får uppträda har man gjort torgen mer levande. Detta är mycket uppskattat av pensionärer, barngrupper, gycklare, trollkarlar och andra. Även här ser vi nya former av vattenskulpturer, rörelse i vatten skapar lugn och harmoni. Körsbärsträd sprider sin doft på våren och färgerna spirar.