FörstasidanVad är vi?DeltagareArbetsmodellerTrenderVariablerScenarionLänkar
| 2010 har en stor procent av ungdomarna en akademisk grundexamen men arbetsmarknaden påverkas av att arbetslösheten ligger på en hög nivå. Många tillhör den armé av delvis arbetslösa, delvis arbetande, med "mjuka" anställningskontrakt. Samhällsanalytiker har varnat för utvecklingen men problemet har skjutits under mattan av politikerna. Nu talar man öppet om att det inte finns möjligheter att ge alla arbete på den "vanliga" arbetsmarknaden. Möjligheten ligger i att utnyttja den stora mängd personer med tillgänglig tid för att lösa problem i samhället, men hur får man fram kraften och idéerna och hur organiserar man det hela ? Ideella organisationer ökar i betydelse med den offentliga vårdens och omhändertagandets minskade omfattning, men många har tid för sådant arbete. Hjälpbehoven tror vi delvis fylls av ideella organisationers arbete, stöttade med statliga medel för organisation och administration. Problemet är att sammanföra hjälpare och klienter, och vi har tänkt oss speciella yrken för denna viktiga uppgift t.ex sk Sociala uppfinnare. Ett ökat ansvar för den egna ekonomin kräver mer kunskaper om skatteinbetalning, pensionsinbetalning etc. Övergången från ett ekonomiskt stabilt samhälle med många väl fungerande kollektiva lösningar, till ett mer individuellt ansvarstagande, får stora konsekvenser, även politiskt. Ekonomisk rådgivning finns gratis för ekonomiskt svaga grupper. De behöver råd om hur man överhuvudtaget överlever i den nya tiden. År 2010 har företagen släppt sin ansvarskänsla för små orter. Internationella företag som köpt upp svensk industri känner inte heller ansvar, annat än för lönsamheten. Företagen som samhällsbevarare börjar ifrågasättas. Nya befattningar har kommit till inom storföretagen man har börjat anställa personer med branschkännedom som ansvarar för omvärldsbevakning, framtidsforskning och kontakt med FN:s miljöorganisationer. Flykten från traditionell politik och fackföreningar har fortsatt. Politikerna ser över sina extrainkomster som blivit ansenliga. Frånsett massmedialt brus och samhällspornografi har massmedia tagit över samhällsfrågorna och analysen av samhällets problem. Fler har en allt längre grundutbildning vilket ger stora möjligheter men höjer också kraven på deltagande och påverkan på samhället. Den stora mängden information i massmedia ger individen fler livsmodeller att välja emellan. Barn följer inte längre i sina föräldrars fotspår och tvingas välja eller skapa ett nytt sätt att leva. Individen tvingas till ett mer medveten val i sin situation. Självständighet tränas och uppmuntras inom skolans ram. Bättre resursutnyttjande inom arbetslivet med ett bättre utnyttjande av personal och maskiner mellan företagen. Fördelen är smidigheten och att man inte behöver gå omvägen över Arbetsförmedling och motsvarande tjänster. Arbetsrätten har uppluckrats men uppsägning och avsked kostar fortfarande företagen stora pengar. Undersökningar har visat att en del av den svenska Gnosjöandan har dessa kännetecken. Man är delvis konkurrenter men hjälper varandra med arbetskraft i konjunktursvängningarna. Medvetenheten är idag stor om att ett företag är dess sammantagna kompetens och attraktivitet. Arbetsförmedlingarnas roll har förändrats. Det har nu blivit Livsorienteringscentra där människor får hjälp att formulera sitt livsprojekt. Företaget Arbetslivstjänster med en fördjupad rådgivning och testning har för länge sedan integrerats i Arbetsförmedlingen. Kooperativ och eget ägande i organisationerna blir vanligare, kompletterad med en enklare form av aktie som är juridiskt accepterad. Olika metoder som knyter intressenten till företaget prövas. Intresset för eget företagande yttrar sig i första hand i egen företagsamhet men många vill pröva den kooperativa formen. Kooperativa konsulter får en ökande marknad. Föreningarna stöttas av nya typer av sparföreningar. LETS-system (Local Employment/Exchange and Trading Systems) blir allt vanligare, speciellt i förorternas betongområden. Systemet vidgas till en mängd områden med byte av överflödiga ägodelar, car-pool, tjänst mot tjänst värderad i en speciell "valuta" t. ex antal timmar, poäng etc. Lärlingssystemet återinförs. Gamla hantverksmetoder tas i bruk; lim, målning. Ett universellt register byggs upp i virtuella rum där alla äldre hantverksmetoder presenteras, kommenteras och kompletteras med modern teknik och forskningsresultat. Gränsen mellan arbete och fritid tycks suddas ut vilket stärker trenden med individen i centrum med individuellt arbete och fri arbetstid. Tekniska hjälpmedel stöder en sådan utveckling, t.ex att ha fungerande kontor hemma. En vikande arbetsmarknad tvingar många att skapa helt nya arbeten, grundade i unika intressen och den egna personligheten. När institutioner och företag inte längre klar av att ge arbete till alla, får individen själv försöka lösa problemet. Icke-materiell behovstillfredsställelse. Stora grupper arbetslösa tvingas lösa sina behov icke-materiellt. Vi tror att en ökad medvetenhet kommer om de ständiga köpens betydelse för att minska livsångest. Köpen handlar inte om man faktiskt behöver fler skjortor eller skor (garderoben är full sedan länge) Massmedia hjälper till i arbetet att finna nya värderingar. " Jordan-effekten". Medvetenheten har ökat kring betydelsen av enskilda individers goda föredöme. En medveten och lärande stjärna får en större grupp att skärpa sig, satsa på arbetet och sin egen utveckling. Begreppet kommer från världsstjärnan och basketbollspelaren Jordan aktiv 1999. Man lade märke till att Jordans närvaro på arenan fick alla att höja sig minst en nivå i sitt spel. Att se människan! Jordan är en människa som ser vilka olika resurser som finns inom vare individ. Jordan lyfter fram dina egenskaper. Ett företag är dess sammanlagda kompetens av deras medarbetare.
|