Förstasidan
Vad är vi?
Deltagare
Arbetsmodeller
Trender
Variabler
Scenarion
Länkar
Klarar man sig utan datorer i morgondagens skola?
En av de tydligaste trenderna inom utbildningssektorn är den ökade användningen av informations- och kommunikations--teknik, eller kort och gott IT. Antalet datorer ute i skolorna ökar år för år och begrepp som megabyte och megahertz sprider sig som ringar på vattnet.
Många förståsigpåare menar att IT-revolutionen kommer att medföra att elevens roll stärks betyd-ligt jämfört med idag. Projektledare Jonas Erkman från Mångkulturellt folkbildnings-centrum i Hjulsta hävdar i Skolvärlden 20/98 att digitala läromedel (till exempel internet och CD-ROM) ger eleverna chans att själva styra takten över sina studier. Resultatet blir minskad utslagning och större chans för elever med olika handikapp att utvecklas. Därmed skulle datorn kunna bana väg för en demokratisering av skolan.
En annan följd av datoriseringen är enligt IT-entusiasterna att lärarnas kunskapsmonopol slutgiltigt upphävs. Eleven kan när som helst hämta dagsfärsk information på nätet som inte är sanktionerad av skolledningen. Det innebär att undervisningsformerna inom skolan måste förändras. Till exempel kommer digitala läromedel alltmer att ersätta tryckta. En sådan utveckling skulle inte bara innebära att eleverna fick nyare kunskaper utan även att skolorna skulle få minskade kostnader. (Redan idag finns en stor mängd digitala läromedel i databasen KNUT, Kunskapsnätet för utbildning, på adressen http://www.knut.kks.se/laromedel).
Men den gängse uppfattningen hos dagens lärare är trots allt att IT bara är ett komplement, om än ett starkt sådant, till den traditionella undervisningen. Internet ses som ett bra hjälpmedel för specialarbeten och fördjupnings- uppgifter, men grundläggande kunskaper måste inhämtas via lärare och litteratur. De flesta är dock ense om att datorn är ett bra verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Äntligen kan elever på ett enkelt sätt rätta sina stavfel utan att få bannor från läraren. Internet ger dessutom både elever och lärare möjlighet att nå ut till en bredare allmänhet. Redan idag har många skolor både scheman och elevarbeten publicerade på nätet.
I och med skolornas datorisering har bristen på datatekniker blivit allt mer markant. I Jönköping är till exempel endast fem tekniker ansvariga för skötseln av kommunens 54 skolor. Det säger sig självt att de inte hinner rätta till alla fel och följden blir att datorerna inte kan användas. Enklare fel lyckas datalärarna avhjälpa, men detta tar tid från undervisningen. En lärare i Härnösand klagar i Lärarnas Tidning 22/98 på att all hans undervisningstid går åt till rent underhåll av datorerna. Följden blir att han inte hinner undervisa eleverna över huvud taget.
Men trots allt så får de flesta elever undervisning i IT. Mellan 1995 och 1997 ökade antalet datorer i grundskolan med 60 procent och i gymnasieskolorna med 30 procent. Idag är mer än 90 procent av alla skolor uppkopplade mot internet.
Det gäller att haka på IT-tåget snabbt om man vill hänga med i utvecklingen. En del gymnasieskolor har redan inrätttat särskilda IT-program. Ett näraliggande exempel är Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke med programmen IT-Media och IT-Data. Ungefär 10 procent av skolans 1800 elever går det senare programmet. För att bli antagen krävs höga slutbetyg från grundskolan, i stort sett VG i snitt. En anledning till att så många söker sig till IT-Data är att man i dagens läge är högt eftertraktade på arbetsmarknaden.
Totalt ägnas drygt 40 procent av undervisningstiden på IT-Data åt datakunskap i olika former. Eleverna lär sig inte bara att använda internet och ordbehandling, utan även ellära och projektstyrning.
I och med datorernas intåg har en unik situation inträtt på skolorna. Läraren kan inte längre känna sig säker på att han är den som vet mest. Ofta är det någon eller några elever som kan mer om både hårdvara och mjukvara. Lärarens auktoritet har därmed urholkats och frågan är hur han/hon ska kunna återfå den. Under perioden 1999-2001 ska 60.000 lärare få nödvändig IT-utbildning i utbildningdepartementets miljardsatsning "Lärandets verktyg". Projektet innebär bland annat att lärarna får en utbildning motsvarande 2-4 veckors heltidsstudier under en termin. Till detta kommer gratis e-mail och internet samt möjligheten att låna en dator av kommunen.
Datorutbildning ses mer och mer som ett universalmedel mot alla sorters krämpor. I Luleå satsar man på att omskola arbetslösa ungdomar till "IT-guider". Meningen är att guiderna ska hjälpa till med data-undervisningen på grundskolorna. Förhoppningen är att slå flera flugor i en smäll: minska arbetslösheten, höja datorkompetensen samt locka ungdomarna till läraryrket. Men stat och kommun får även konkurrens av privata företag i jakten på lärarnas själar. I Göteborg erbjuder till exempel Hogia Institutet endagarskurser för lärare i Excel, Word och internet.
Men trots alla nymodigheter i form av databaser, intranet och mikroprocessorer verkar merparten av lärarna ovilliga att ändra undervisningen alltför mycket. I klassrummen må det stå en dator eller två, men det är trots allt svarta tavlan och overheadapparaten som används mest.