Förstasidan
Vad är vi?
Deltagare
Arbetsmodeller
Trender
Variabler
Scenarion
Länkar
Gemensam bön och föreläsning. Kan det vara något för framtiden?
Kopplingen mellan religion och utbildning har gamla anor. Före folkskolans införande 1842 var det ju kyrkan som sörjde för allmänhetens bildning. Alla skulle kunna katekesen och tio guds bud och det förutsatte elementära kunskaper i att läsa och skriva. Även i den nya skolan var det kyrkliga inflytandet länge stort och kristendomskunskap betraktades som ett av skolans viktigaste ämnen. Med tiden blev dock bandet allt svagare och på 1960-talet ersattes kristendomskunskapen med religionskunskap. Nu skulle undervisningen vara objektiv och betona alla religioners lika värde. De ungas fostran var nu huvudsakligen en fråga för statsmakterna, endast den frivilliga konfirmationsundervisningen påminde om den gamla ordningen.
Men de kyrkliga samfunden ville inte finna sig i denna nya undanskymda roll. Så istället satsade man på egna kurser och egna studieförbund. Totalt hade förra året Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) och Frikyrkliga studieförbundet (FS) över två miljoner deltagare i sina studiecirklar och kulturprogram. Det är bara politiska studieförbund som ABF och Vuxenskolan som har fler deltagare! Om du vill kan du inte bara lära dig språk, utan även dansa, baka och knyppla i kyrklig regi.
Viss utbildning sker i samarbete med folkhögskolor eller universitet, men samarbete med grund- och gymnasiekolor är också vanligt. Till exempel så anordnar SKS föredragskvällar om föräldrarollen i samarbete med Fässbergsgymnasiet i Mölndal nu under våren.
Under förra årets vetenskapsfestival i Göteborg var de kyrkliga samfunden i högsta grad delaktiga. Bland annat debatterade framtidsforskaren Nils Uddenberg och teologen Carl-Reinhold Bråkenhielm sociobiologi i Tyska kyrkan inför en fulltalig publik. En liknande tillställning hade varit otänkbar för tjugo år sedan. Det visar på en ny öppenhet inom svensk kristenhet som förmodligen är ett resultat av den nya konkurrensen från annan kulturell verksamhet och andra religioner.
Men allt är inte frid och fröjd. Nyligen uppmärksammades att en muslim nekades anställning som städare därför att han inte var medlem i Svenska kyrkan. Det talades i medierna om smygrasism inom kyrkan, men frågan är om det inte snarare rör sig om religionsfientlighet än främlingsfientlighet? För många kristna är det lika otänkbart att låta muslimer städa kyrkor som att låta veterinärer operera människor. Det går helt enkelt inte för sig.
För att förhindra obehöriga att få anställning inom kyrkan har man sedan några år tillbaka en skräddarstyrd yrkesutbildning i regi av Svenska kyrkans utbildningsnämnd. De som vill jobba i Svenska kyrkan måste genomgå en 16-veckors grundkurs i Svenska kyrkans regi samt ta en teologie kandidatexamen om minst 140 poäng. Sedan kommer en ettårig profilutbildning i pastorala, karitativa, pedagogiska eller musikaliska uppgifter beroende på blivande inriktning. Frågan är bara vilken profil man ska välja för att bli städare?
När man talar om religion och utbildning får man inte glömma bort alla föredrag om kosmologi, meditation och rebirthing som hålls här och var i landet. Oftast är det frågan om mer eller mindre förtäckta värvningsförsök av nybildade kristna, hinduiska eller buddhistiska samfund. Med ett tillräckligt intressant föredrag eller en tillräckligt intressant bok är det lättare att locka till sig nya anhängare. Sålunda har Scientologikyrkan fått tusentals anhängare efter försäljningssuccén med grundaren L. Ron Hubbards bok "Dianetik". I Göteborg håller Martinus kosmologi föreläsningar på Linnéstadens stadsdelskontor om "kosmisk kommunism och den organiska samarbetsprincipen i världsalltet". Allt för den låga kostnaden av 50 kronor per föredrag. På Göteborgs Stadsbibliotek hålls likaledes religiösa eller nyandliga föredrag om allt mellan reinkarnation och telepati. Allt som oftast är det mer än fullsatt på föreläsningarna. Uppenbarligen är det många som känner ett behov av en annan typ av utbildning än den som skolan ger...